fredag 15 januari 2010

Oroliga nätter får mig att sova längre in på dagarna. Idag hann jag slita mig från någon hemsk dröm och faktiskt ta mig upp någorlunda tid. Oroliga nätter får mig att tänka på saker, som när du senast rörde vid mig som om jag skulle gå sönder om du tog i för hårt, när du berömde istället för att klaga, när du alltid lät mig somna först.

Så mycket ilska hat bråk och skrik under ett tak gör vårat avstånd större. Dom små orden jag saknar, nu inte mycket att prata om egentligen. Dom nyfikna människorna vi va, kommer dom någonsin ut ur sitt skal igen?

1 kommentar:

johan sa...

tja! jodå, den finns kvar! 3000 så är den din :)