Jag har slutat tänka "tänk om", "om jag istället..", "om jag sagt si eller så..", "om jag inte gjort så". Det tjänar inget till och mitt hjärta har slutat svida. En fråga kan jag inte slita mig ifrån. Och en litet saknad jag har inom mig som jag inte ens är säker på vad det är jag saknar.

Jag är lycklig. Jag är faktiskt förvånad över att jag kan må så här efter så kort tid, jag är exakt lika lycklig som innan, förutom en människa mindre i mitt liv. Jag har inga behov längre, inga krav, jag sätter mina egna regler i mitt egna liv. Jag behöver inte anpassa mig efter någon. Men ändå kan jag känna lite dåligt samvete, att jag faktiskt är lycklig, att jag faktiskt gör det jag vill. Men det här va inte mitt val, så jag har inget att känna dåligt samvete för. Ibland kan jag vid fel tillfälle tänka på dig och det kan jag vid eftertanke bli glad för. Jag är lycklig ensam, men kan inte ta ett steg för långt än. Jag är ett mellanting och jag är nöjd där än så länge.

Älskade finaste bästaste vän.

Du skulle bara veta hur glad jag är att ha dig

i mitt liv. Till dig kan jag berätta allt och jag tror det inte

finns något som jag vet som du inte vet. Du är bäst Charlotta

Saw3D va så oslagbar. Svår att förklara den, men helt klart den bästa filmen. Satt spänd genom hela filmen och blev aldrig besviken på den, mm..

Jag försökte börja detta inlägg ett antal gånger, men har ingenting att säga. Är konstant trött och dagarna går alldeles för snabbt. Imorgon blir det Saw3D. Slutet av november har jag bokat in en tur till Stockholm. Livet går vidare och det är så skönt.

Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid.
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig

You've been acting awful tough lately
Smoking a lot of cigarettes lately
But inside, you're just a little baby
It's okay to say you've got a weak spot
You don't always have to be on top
Better to be hated than loved, loved, loved for what you're not

You've been hanging with the unloved kids
Who you never really liked and you never trusted
But you are so magnetic, you pick up all the pins
Never committing to anything
You don't pick up the phone when it ring, ring, rings
Don't be so pathetic, just open up and sing

Steffy min fina vän, här får du ett öppet kärleksbrev från mig!

Jag saknar dig. Jag är urkass på att höra av mig och hälsa på.

Jag saknar ord för saknaden till dig. Du är en sån fin vän,

som alltid säger rätt saker och ger mig kramar när jag behöver.

Jag kommer kanske ner till stockholm i slutet på november,

en torsdag till söndag tripp. Har du tid för en date med mig då?

Sista helgen, 25-28e närmare bestämt.

Jag älskar dig ♥

You're amazing, just the way you are.

Så små saker som kan såra. Jag vet inte vad det är just nu, bara en dålig, övertrött kväll.

Jag, jag har bara ingenting att säga. Inte idag. Inte ikväll.

Jag vill bara sova igenom några år.

willow smith.

.htims wolliw

ibland önskar jag att jag vaknade upp med den här.

ibland önskar jag att någon varnade mig innan jag klev in i en helt ny värld.

ibland önskar jag att jag va modig nog att lämna allt bakom mig.

ibland önskar jag att jag sagt ifrån tidigare.

ibland önskar jag att jag lyssnat mer.

ibland önskar jag att jag hållt käften.

ibland önskar jag att jag gått min egna värld.

ibland önskar jag att jag bara kunde.

ibland önskar jag att jag kan säga ifrån.

ibland önskar jag att jag bara kunde glömma.

Jag har haft världens längsta dag.

Jag har hunnit vakna, somna om, vakna igen, läsa "En flickfotografs bekännelser", ätit frukost länge, titta på tv, varit med Charlotta, ätit mat, myst med småprinsar, tittat på film med mina systrar och än är inte kvällen slut, fast så gott som. Nu ska jag ta mig en cykeltur lite neråt, till det där bekanta huset. Och det bästa av allt? Det är en exakt lika lång ledig dag imorgon, som jag hoppas ska erbjuda mig en biltur och en tv.

men nu, mys!

Typiskt mig själv att aldrig tänka efter före. En massa dumma ord som kommer ur min mun, jag ångrar mig direkt efter men vet att skadan redan är gjord. Jag retar upp något större än mig själv. Hur kan jag ha så svårt att egentligen bara säga det jag ville?

When you say you don't need me anymore
So don't pretend to
Not love me at all
I don't mind it
I still don't mind at all
It's like one of those bad dreams
When you can't wake up
Looks like you've given up
You've had enough
But I want more
No I won't stop
'Cause I just know
You'll come around
Just don't stand there and watch me fall
'Cause I, 'cause I still don't mind at all
It's like the way we fight
The times I've cried
We come to blows
And every night
The passion's there
So it's got to be right

Ibland väljer man så dumma beslut. Så nu sitter jag här, på den bekanta datorn, med en doft så nära, bekant (skrikig) musik, en trygghet som ingen annan kan ge mig. Dock är jag ensam. Det är ju tydligen en väldigt speciell onsdag. 13 oktober, suger lite på datumet och tänker, jaaa en sista natt ensam, vad roligt. Får nosa in doften lite extra, vänta en massa timmar på kroppen som kommer hem, känna säkerheten och sen gå upp för att jobba och glömma.

Man faller så lätt tillbaka, i den onda frestelsen. Folk kan inte förvänta sig att man bara kan sluta, man måste få falla tillbaka för att bli lite starkare varje gång man reser sig.

Döm mig, gör det. Jag erkänner mina fel och brister. Ibland låter jag mig behandlas fel. Ibland är jag tyst när det skriker inom mig. Men här är jag lycklig. Här va jag lycklig. Imorgon är det en ny dag, då släpper vi taget,

En ovanlig dag i mitt vanliga liv. Kan inte kommentera så mycket utav den, de sparar jag till en annan gång. Imorgon ska jag hämta lillprinsen (som blir stor snabbt och jag vägrar inse) på dagis, det var så länge sedan.

Jobbet kallar klockan 7, måste vara pigg då.

Idag är det måndag igen, rätt så skönt faktiskt för det betyder att nästa helg är på väg!

Min helg va super rolig, först lång fika med Charlotta och Sara, sen gick vi hem till Linda där Sofia va, vi förfestade lite (jag och lottis va inte så lite) tills Linda kom hem. En kväll på baren är en kväll på baren.

Igår firade vi min fina syster som fyllde år,

Och jag har svårt att visa känslor
när det inte gäller oss  
Och jag har aldrig haft en åsikt  
Aldrig burit några kors  
Och när man hatar den man blivit  
Och man föraktar den man var 
Så finns det ingen Gud i världen  
Som kan ge dig något svar  
Jag hatar allt jag nånsin sagt  
Och jag hatar den jag blivit när  
jag trott att jag haft makt  
Jag hatar klyschorna jag spridit  
på sång och dans och sprit  
Och jag ska skydda dom jag älskar  
Med hjärta, kropp och själ  
Jag ska skydda dom mot livet  
Som är hårt & fult & skört  
Jag ska ge dom allt som blir kvar 
När jag är färdig med det här  
Jag ska ge dom nått som hjälper  
Mot en ond och giftig värld

Livet är kort och orättvist. Jag uppskattar det jag har mer idag. Egentligen ska man se det fina alla dagar men idag blir det extra. Jag ska krama mina små guldkorn till syskonbarn extra hårt idag. Jag saknar vänner långt borta, som jag inte träffat på så länge.

Jag ska inte deppa över småsaker längre, jag ska uppskatta det jag har kvar. All min kärlek till er mina fina människor! ♥

Hösten är här på riktigt, det är ju redan oktober. Jag förstår inte vart tiden tar vägen, det är ju bara 12 veckor kvar på detta år! Jag längtar tillbaka till sommaren, där man i värme kan titta på en underbar solnedgång..

Jag har börjat skriva också, inte här. Med papper och penna. Jag skriver ner tankar, ord och känslor. Riktigt skönt. Ibland blir det brev som aldrig skickas, ibland blir det bara kladd. Så mycket man kan få ur sig med hjälp av en penna. Ibland lättar det med att bara kladda lite.

Jag är även inte van med denna tystnad, men det kanske är förståligt. Ett år i ett hus med många människor, djur och rörelse. Här ute är det jag och min dator. Men jag vänjer mig snabbt. Nu är alla tårar ute, visste inte ens att jag hade så mycket kvar. Kände inte så mycket senare, när verkligheten knacka på och kastade ut mig. Sen när jag såg, då var det en axelryckning. Det här klarar jag galant.

Så länge klarade jag mig inte utan min klagomur, får se hur länge jag blir kvar.

Mycket har hänt på 24 timmar. Jag har gråtit ut varenda liten tår ur min kropp, jag har rensat mitt rum och kastat en hel garderob, jag har jobbat, jag har hatat, jag har skrattat och jag har släppt taget.

Sen sist har jag varit en underbar vecka på Mallorca, jag längtar alltid tillbaka. Så idag skickade jag efter broschyrer, 8 veckor i Barcelona känns aldrig fel, visst, det är inte Mallorca men närmare än härifrån. Pengar, hopp och vilja - allt som krävs.