Kvällar är värst.
Att säga hej då till någon man gillar är värst.
Att ha en vän två hundra tusen mil (umeå) är värst.
Att må så här är värst.

Jag känner mig förstörd och jag kan inte svara riktigt varför. Tårar rinner helt utan förklarelse, känns som ett slut är nära men vilket kan jag inte komma på än. Måste tänka på att imorgon är det en ny dag, nya möjligheter. Fika med Pauline har jag räknat med, träffa Giulia på fredag tror jag vi sa! Utgång på lördag och inget kan egentligen bli sämre nu!!!

Schindlers List är på tv och jag måste gråta lite extra. Så fin film, lite lång bara men fin.

I'de be happy to die for a taste of what Angel had
Someone to live for, unafraid to say I love you