Hösten är här på riktigt, det är ju redan oktober. Jag förstår inte vart tiden tar vägen, det är ju bara 12 veckor kvar på detta år! Jag längtar tillbaka till sommaren, där man i värme kan titta på en underbar solnedgång..

Jag har börjat skriva också, inte här. Med papper och penna. Jag skriver ner tankar, ord och känslor. Riktigt skönt. Ibland blir det brev som aldrig skickas, ibland blir det bara kladd. Så mycket man kan få ur sig med hjälp av en penna. Ibland lättar det med att bara kladda lite.

Jag är även inte van med denna tystnad, men det kanske är förståligt. Ett år i ett hus med många människor, djur och rörelse. Här ute är det jag och min dator. Men jag vänjer mig snabbt. Nu är alla tårar ute, visste inte ens att jag hade så mycket kvar. Kände inte så mycket senare, när verkligheten knacka på och kastade ut mig. Sen när jag såg, då var det en axelryckning. Det här klarar jag galant.