Regnet slår hårt mot mitt plåttak. Ett mysigt ljud men läskigt på samma gång. Är ensam. Gillar inte den känslan, regnet är mysigt om någon delar mitt duntäcke och kittlar mig till skratt. Nu är regnet läskigt, låter som någon är utanför, klättrar på taket, vill komma in. När jag släcker låter det mer, koncentrerar mig ner, ligger på helspänn tills jag somnar. Men så länge det bara regnar och inte blir till snö så är det okej.

Imorgon ska jag försöka komma upp i tid, långduscha och frukost. Hörde på radion att frukostätare lever i snitt fem år längre, så ska jag fortsätta med rökning så blir det frukost hädanefter!