fredag 26 november 2010

jag känner mig hel. min dag har bestått av fina saknade människor. tiden springer förbi men när jag såg dig så kändes det inte som det gått en dag sen jag träffade dig sist. jag har skrattat, blivit tatuerad, legat i soffan, pratat, skrattat ännu mera och bara känt mig hel. jag älskar att jag har flera dagar kvar och jag vet att jag inte vill åka hem på måndag redan nu. jag borde åka hit oftare, för nog börjar jag gilla stockholm ändå.

imorgon är det Jessicas tur för tatuering. Så lite stan, så lite göra ingenting. Så mycket tid, så lite att göra, precis som det ska vara.

Inga kommentarer: